Examensarbeten
Här samlar vi rapporter från examensarbeten utförda på Käppalaförbundet.
Du hittar ett urval av de rapporter vi har tagit fram. Det går också bra att kontakta oss på kappala@kappala.se eller ringa 08 766 67 00, om du vill ha en rapport skickad till dig eller om det är någon rapport som du saknar.
Examensarbeten
Temperature-Phased Anaerobic Digestion of municipal wastewater sludges A pilot study at Käppala WWTP
Denna rapport presenterar resultat och analys av prestandan i ett pilotförsök om temperaturstegsrötning (TPAD). Pilotförsöket genomfördes på uppdrag av Käppalaförbundet. Resultaten jämfördes med en nedskalad mesofil process som simulerade den nuvarande fullskaliga rötningsprocessen på Käppala avloppsreningsverk. Syftet var att utvärdera om TPAD kunde erbjuda fördelar jämfört med det mesofila systemet. TPAD har tidigare visat stor potential i pilotstudier och till viss del i fullskaliga implementeringar på avloppsreningsverk runt om i världen. Då prestanda och beteende vid rötningsprocesser dock är starkt beroende av lokal slamkomposition och processparametrar, behövdes en skräddarsydd pilotstudie för att utvärdera TPADs applicerbarhet vid Käppala avloppsreningsverk specifikt. Sammanfattningsvis visade TPAD något bättre metanutbyte än det mesofila kontollförsöket (MAD), och nedbrytning av volatilt material ökade markant. Dessa fördelar erhölls trots den lägre totala retentionstiden för TPAD. Kvävemineraliseringen ökade dock också märkbart vilket potentiellt kan medföra ökade kostnader associerade med rening av kväve i rejektvattnet för avloppsreningsverket. Avvattningsprov på labbskala visade ett omfattande utsläpp av suspenderat material i rejektvattnet efter det termofila rötningssteget. Detta förbättrades dock avsevärt (om än inte i samma utsträckning som MAD) efter det mesofila skedet. Mycket preliminära resultat indikerade att TPAD hade en lovande inneboende hygieniseringsförmåga tack vare det termofila skedet, och resulterade i ett slutgiltigt rötslam som uppfyllde hygieniseringsriktlinjer enligt Revaq. TPAD verkade uppvisa hög robusthet, utan någon uppenbar syrakollaps trots hög belastning i det termofila steget. Framtida stresstester föreslås för att tvinga fram en termofil syrakollaps, vilket skulle kunna ge en syra/gas-fasad TPAD, med potentiellt ytterligare ökad prestanda enligt mycket av den befintliga litteraturen.
Application of volatile fatty acid as an internal carbon source for denitrification process. External carbon source for CAS and MBBR
Käppala reningsverk driver biologiska reningssteg för att minska näringsämnena i avloppsvattnet för att mildra övergödning. Den biologiska behandlingen består av nitrifikation och denitrifikation där kolkällan är väsentlig för denitrifikationsprocessen. Käppala har fokuserat på egen produktion av kolkällor genom att återvinna flyktiga fettsyror (VFA) från organiskt avfall som primärslam (PS) och avfallsaktiverat slam (WAS). Målet var att undersöka effekterna av VFAs som kolkälla på denitrifikation med hjälp av aktivt slam (AS) och slam från biofilmsreaktor med rörlig bädd (MBBR) i laboratorieskala. Vidare genomfördes ett biokemiskt metanpotentialtest (BMP) för att kontrollera hur biogasproduktionen påverkades efter VFA-utvinning från slammet som sedan användes som kolkälla i ett parti denitrifieringstest med ett kol:kväveförhållande på 6,6. Resultaten jämfördes sedan med de från konventionella externa kolkällor, såsom ättiksyra. Av: Nethra Machamada Devaiah. Degree project in Biotechnology Second cycle, (30 credits). Spring-/Autumn term 2023.
Utvärdering av läkemedelsrening i sju olika avloppsreningsverk
I detta projekt har avloppsvatten från sju olika reningsverk, inklusive Käppala, analyserats med en så kallad ”suspect screening” metod vilket gör det möjligt att identifiera reningseffektiviteten för en stor mängd olika ämnen. Proverna är tagna vid olika delsteg i reningsprocessen för att kunna utvärdera effektiviteten av enskilda reningstekniker. Syftet var att kartlägga reningseffektiviteten för en stor mängd läkemedel i Käppalaverket samt att utvärdera effektiviteten av ozonering och olika typer av biologiska reningstekniker. Alla läkemedel som kunde identifieras valdes ut, samt ytterligare tre ämnen som sannolikt kommer att regleras i det nya avloppsdirektivet. Detta resulterade i en lista på totalt 59 ämnen. Av: Viktor Munkhammar, Department of environmental science, Master’s programme in environment and health protection (120 credits). Autumn-/Spring term 2022/2023.
Pilotstudie – rötning med slamrecirkulering på Käppalaverket
Sveriges tredje största kommunala avloppsreningsverk är Käppalaverket i Stockholm. Framtidsprognosen för verket visar att belastningen kommer öka, samtidigt förväntas kraven på slamhantering bli strängare. Syftet med denna studie var att utreda en metod för att öka Käppalaverkets slambehandlingskapacitet. Idag rötas slammet konventionellt med mesofil rötning. Ett förslag för att öka kapaciteten är att förtjocka och därefter recirkulera slammet in i samma rötningskammare. Möjliga fördelar med detta kan vara ökad biogasproduktion samt möjlighet till högre belastning i rötkamrarna. Av: Joel Andersson, Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik, Uppsala Universitet
High-loaded thermophilic anaerobic digestion of mixed sewage sludge. A pilot study
Käppalaförbundet driver det tredje största reningsverket i Sverige. I framtiden förväntas antal anslutna hushåll till reningsverket att öka samt strängare slamhanteringskrav appliceras. Detta innebär att nuvarande slamstrategi måste utvecklas. En idé är att tillämpa en termofil rötningsprocess. En termofil rötningsprocess har visat sig ha högre kapacitet, lägre uppehållstider och ökad patogen reduktion i jämförelse med en mesofil rötning. En nackdel med termofil rötning är den försämrade processtabiliteten. I denna studie har en 5 m3 pilotanläggning inhyrd från RISE använts för att utvärdera den maximala organiska belastningen för en stabil termofil rötningsprocess med blandslam som substrat. Av: Santiago Elejalde Bolaños, Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology
Thermophilic anaerobic digestion of municipal wastewater sludges
Käppalaförbundet förutspår att antalet anslutna personekvivalenter till Käppalaverket kommer att öka med över 160 % under de kommande tre decennierna. En ökad belastning leder till en större mängd slam som måste behandlas. Slammets uppehållstid i rötkammaren kommer att bli kortare i takt med att belastningen ökar. Termofil rötning har identifierats som ett möjligt alternativ till inköp av ytterligare rötkammarvolym då metoden har rapporterats ge en snabbare stabilisering och därmed ett likvärdigt resultat med kortare uppehållstid. Ett termofilt rötningsförsök har bedrivits i pilotskala. Av: Ted Lundwall, Degree Programme in Engineering Chemistry, School of Engineering Sciences in Chemistry, Biotechnology and Health, KTH Royal Institute of Technology
Study of the dilution of a chemical spill through tracer experiments in The Käppala Association's sewerage network, Stockholm
Effekterna av ett kemiskt utsläpp kan vara katastrofala om det kommer in i ett avloppsreningsverk, då det kan skada mikroorganismerna som renar avloppsvattnet. Detta kan resultera i ineffektiv behandling av inkommande vatten under en längre tid. För att beslutsfattare och processingenjörer vid avloppsreningsverk ska kunna fatta rätt beslut om vilka åtgärder som ska vidtas vid utsläpp måste egenskaperna för det specifika avloppsnätet definieras. Syftet med detta projekt är att uppskatta transportparametrar och karakterisera utspädning i nätverket genom att utföra en serie spårningsförsök i Käppalaverkets upptagningsområde. Av: Jerome Scullin, Degree Project in Environmental Engineering and Sustainable Infrastructure, KTH Royal Institute of Technology
High-loaded mesophilic anaerobic digestion of primary sewage sludge
The main aim of this master’s thesis is to evaluate how an increased OLR for the primary sludge digester will affect the stability of the mesophilic AD process. The secondary aims connected to the increased organic loading rate (OLR), will be composition of the digested sludge; How will the degree of digestion be affected, how is the dewaterability of the digested sludge affected, and how will the digestion of proteins be affected? Av: Gustav Björk. mastersprogrammet, Industriell bioteknik och produktion, vid Linköpings universitet
High loaded anaerobic mesophilic digestion of sewage sludge
Examensarbetet utvärderar maximal belastning och kortast möjliga uppehållstid för en stabil anaerob rötprocess vid Käppalaverket. Utfört av Ibrahima Sory Gärdeklint Sylla, Mälardalens universitet 2020
Towards assessment of chemical and ecological status of recipient water from the Käppala wastewater treatment plant
Examensarbetet utvärderar hur koncentrationer av 76 prioriterade ämnen återfinns i Käppalaverkets utgående vatten, jämföra koncentrationerna mot miljökvalitetsnormer och gränsvärden samt hur det påverkar recipienten (Östersjön). Utfört av Leila Khosravani, Stockholms universitet 2020
Are organichalogen compounds in backwash water from swimming pool facilities treatable?
Examensarbetet undersöker möjligheten att rena backspolvatten från simhallar redan vid badanläggningen, innan det hamnar i spillvattennätet. Utfört av Emma-Helena Ericsson, KTH 2020
Föroreningar i tvätteriprocessvatten
Examensarbetet undersöker sammansättningen av tvätteriprocessvatten och effekten den har på kvaliteten av det inkommande avloppsvattnet till Käppalaförbundet. Utfört av Angelica Andreasson, KTH 2019
Klororganiska ämnen i utgående badvatten
Examensarbetet undersöker förekomsten av sju halogenerade syror i badvatten från sex simhallar i Käppalaförbundets upptagningsområde, vars backspolvatten renas i Käppalaverket. Utfört av Jessica Nyström, Stockholms universitet 2018
Towards a bluer exploitation
Examensarbetet är en kartläggning av kretsloppsavdelningens yttranden i planärenden från de kommuner som är anslutna till Käppalaförbundet, för att undersöka om kommunernas planprocesser är rätt forum för att yttra sig om planer som kan påverka anläggningen eller kvaliteten på inkommande avloppsvatten. Utfört av Linn Ebbvik-Neuman, Södertörns Högskola 2018
Kartläggning av källor till utsläpp av mikroplaster från verksamheter inom Käppalaförbundets upptagningsområde
Examensarbetet är en kartläggning av vilka verksamheter inom Käppalaförbundets upptagningsområde som kan vara källor till utsläpp av mikroplaster till spillvattennätet samt diskuterar lämplig analysmetod för att kvantifiera mängde mikroplats. Utfört av Frida Jeppsson, KTH 2017
Kan förändrat beteende minska förekomsten av organiska och oorganiska ämnen i hushållspillvattnet?
Examensarbetet utreder vilka organiska och oorganiska ämnen som riskerar att hamna i hushållsspillvattnet, samt vilka av dessa som tros vara beteendestyrda och bör prioriteras i informationsåtgärder riktade mot hushållen. Utfört av Peter Karlsson, Yrkeshögskola VBU 2016
Utredning av orsaker till ökande kopparhalt i Käppalaverkets slam
Examensarbetet undersöker dricksvattnets påverkan på kopparrör i fastigheter för att se om det är en möjlig förklaring till den höga förekomsten av koppar i Käppalverkets slam. Utfört av Tomas Eklund, KTH 2016
Utvärdering av riktlinjer för hantering av golvskurvatten – en kartläggning av tungmetallflöden och reningstekniker
Examensarbetet undersöker hur golvskurvatten från verksamheter i Käppalaförbundets upptagningsområde påverkar slammet, genom att göra en substansflödesanalys av tungmetallflöden och -lager i Käppalaverkets upptagningsområde. Utfört av Sofia Spaak, Linköpings universitet 2015
Kvantifiering och karaktärisering av fibrer som lossnar vid tvätt av vanligt förekommande syntetmaterial 1,1 mb
Examensarbetet undersöker utsläpp av fibrer från maskintvätt av polyester- och polyamidkläder. Utfört av Amanda Folkö, Stockholms universitet 2015
Utveckling av separationsmetod för mikroplaster i avloppsvatten för att kvantifiera mikroplaster vid Käppalaverket
Examensarbetet har undersökt separationsmetoder för mikroplaster från organiskt material och övriga partiklar i avloppsvatten, för att kunna kvantifiera mängden mikroplaster i inkommande och utgående avloppsvatten från Käppalaverket. Utfört av Rebecka Pergel, KTH 2015
Temperature optimization of anaerobic digestion at the Käppala Wastewater Treatment Plant
Examensarbetet har undersökt den optimala temperaturen för Käppalaverkets anaeroba rötningsprocess avseende ekonomi, miljöpåverkan, processtabilitet och säsongspåverkan. Utfört av Sofia Bramstedt, KTH 2015
Dela sidan