Många avloppsreningsverk i Sverige har fått striktare krav på kväverening och måste därför uppgradera den biologiska reningen inom en nära framtid. Det medför bland annat tillsats av extern kolkälla. I nuläget används framför allt fossil metanol som extern kolkälla inom avloppsrening.

Ett alternativ till att tillsätta extern kolkälla är att genom olika processtekniska lösningar producera fettsyror genom biologisk fermentering av slam, och på så sätt öka mängden internt producerad kolkälla.

Syftet med detta projekt är att undersöka olika metoder för att producera intern kolkälla via fermentering av slam och därmed producera lättillgängliga fettsyror som tillsätts den biologiska reningen. Ett holistiskt arbetssätt ska tillämpas där påverkan på biogasproduktionen och avloppsreningsprocessen beaktas liksom den övergripande miljöpåverkan och kostnader ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Målet med projektet är att ta fram en eller flera metoder för framställning av kolkälla ur slam, som är tillämpbara i stor skala på medverkande avloppsreningsverk.

Specifika mål inkluderar:

• Att undersöka möjligheter för kolutvinning från olika substratströmmar vid tre reningsverk, Käppalaverket, Henriksdalsverket och Himmerfjärdsverket, med fokus på fermentering av slam till fettsyror
• Att undersöka användning av dessa produkter till exempel i dagens reningsprocesser
• Att utvärdera miljöeffekter och samhällsbesparingar vid implementering av dessa processer vid de tre reningsverken
• Att utvärdera påverkan av andra viktiga processer vid reningsverken med fokus på biogasproduktion och slamavsättningsmöjligheter

Projektet drivs av en industridoktorand på IVL under perioden 2020-2025 i samarbete med SLU och IVL.

Käppalaförbundet bidrar med medel och in-kind tid som aktiv projektdeltagare i ett av pilotprojekten som genomförs på Käppalaförbundet. Dessutom deltar förbundet i projektets referensgrupp. 

Pilotprojektet på Käppalaförbundet utvärderar hur mycket intern kolkälla som kan produceras via så kallad termisk hydrolys i kombination med efterföljande fermentering av slammet. Försöksresultaten används sedan i en jämförelse med användning av extern eller inte intern kolkälla.   

Jesper Olsson deltar från Käppalaförbundet.