I Sverige används cirka 1 200 aktiva läkemedelssubstanser som, för att ge bästa effekt, är designade för att inte brytas ner av kroppen. Efter att ha gjort sitt arbete följer läkemedelsresterna därför med främst urinen till avloppsreningsverken. Avloppsreningsverk är byggda för att rena bort näringsämnen som fosfor och kväve från avloppsvattnet, men kan också bryta ner vissa andra oönskade ämnen.

Forskning visar att med dagens reningsteknik klarar avloppsreningsverken att rena bort ungefär 25 procent av de läkemedelsrester som kommer in med avloppsvattnet. Totalhalten av ytterligare 25 procent minskas men avlägsnas inte helt från vattnet. För att rena bort de resterande 50 procenten krävs kompletterande eller förbättrade reningstekniker.

Ozon och aktivt kol – två möjliga reningsmetoder

Mellan 2013 och 2015 genomfördes en studie om läkemedelsrening inom forskningsprogrammet MistraPharma på flera svenska avloppsreningsverk, varav Käppalaverket var ett där man gjorde försök. Syftet var att hitta effektiva metoder för att rena bort läkemedelssubstanser. 103 olika substanser analyserades och tre olika reningstekniker testades: ozonering, aktivt kol och biofilmsystem.

Ozonering och aktivt kol visade sig vara de mest effektiva metoderna. Om man kombinerade dessa kunde upp till 99,5 procent av de analyserade substanserna renas bort. Metoderna går till så att ozonet slår sönder läkemedelsmolekylerna medan det aktiva kolet binder upp dem i sig. Ozonering är billigare men det aktiva kolet bryter ner fler substanser och kan ge en något högre reningsgrad.

Därför väntar Käppalaförbundet

Det finns alltså redan en hel del kunskap och även reningstekniker framme inom området. I Sverige har Linköping och Simrishamn redan teknik för läkemedelsrening på plats. Utomlands finns flera anläggningar som renar bort läkemedelsrester. Så vad är skälen till att Käppalaförbundet väntar med att införa läkemedelsrening på Käppalaverket?

– Under de senaste åren har vi lagt stort fokus på hur vår nuvarande reningsprocess kan förändras så att den blir ännu mer effektiv när det gäller att rena bort fosfor, kväve och organiska föroreningar eftersom vår tillsynsmyndighet har beslutat om skärpta utsläppskrav. Vi är också inne i en intensiv investeringsfas med många stora projekt som måste genomföras. Dessa frågor har vi behövt prioritera och eftersom vi hittills inte har haft krav på oss att införa läkemedelsrening har vi, trots att det är en viktig miljöfråga, valt att avvakta med en så stor investering som detta faktiskt innebär, säger Linda Åmand, ny produktionschef på Käppalaförbundet sedan 2018.

Villkor i nya verksamhetstillståndet

Det innebär dock inte att frågan om läkemedelsrening inte finns på agendan. Införande av läkemedelsrening finns sedan flera år med som ett troligt scenario i förbundets långsiktiga strategiska investeringsplan. Förbundet följer också sedan länge utvecklingen och har även deltagit i forskning inom området. Men nu har frågan aktualiserats. I Käppalaförbundets nya verksamhetstillstånd finns ett villkor inskrivet att förbundet fortlöpande ska ”följa utvecklingen av teknik för rening av läkemedelsrester och arbeta för att ny teknik i verksamheten kan införas så att utsläppen av läkemedelsrester reduceras”.

– I och med det nya tillståndsvillkoret kommer vårt arbete inom området att intensifieras, fortsätter Linda Åmand.

Gediget utredningsarbete nödvändigt

Ett gediget utredningsarbete behöver genomföras för att hitta rätt lösning. Några exempel på frågor som måste utredas är: Vilka substanser ska kunna renas bort? Vilken teknik är lämplig att använda i just Käppalaverket med den reningsprocess som kommer att användas i framtiden och för det specifika avloppsvatten som renas i verket? Var i verket ska den nya anläggningsdelen placeras, i vilket processteg och vad blir konsekvenserna för befintlig process? Vilken miljönytta uppnås och vilka negativa miljöaspekter finns i form av exempelvis större energiåtgång och ökade koldioxidutsläpp? Finns det arbetsmiljörisker och hur kan man hantera eventuella biprodukter från reningen? Och vad blir kostnaden?

– Förbundet strävar alltid efter kostnadseffektiva och miljömässigt bra lösningar och då är det viktigt att vi noga utreder frågan innan vi beslutar oss för vad vi ska göra. Käppalaverket kommer med stor sannolikhet att förses med ett nytt reningssteg för läkemedelsrening i framtiden, men inga beslut är fattade och det går inte i dagsläget att säga när i tiden detta kommer att ske, avslutar Linda Åmand.

Med nuvarande reningsteknik kan ungefär 25 procent av de läkemedelsrester som kommer in med avloppsvattnet renas bort. Totalhalten av ytterligare 25 procent minskas men avlägsnas inte helt från vattnet. Forskningsresultat visar att om man lägger till ozonering som ett extra reningssteg kan cirka 90 procent renas bort. Om aktivt kol används istället för ozonering ökar reningsgraden till cirka 95 procent. Med en kombination av de båda metoderna skulle nästan alla läkemedelsrester kunna renas bort. Illustration: Jan Rojmar.

Aktivt uppströmsarbete – ett viktigt komplement

Nya reningstekniker är inte den enda lösningen för att komma tillrätta med problemet med läkemedelsrester i avloppsvattnet. Ett aktivt uppströmsarbete är viktigt som komplement. Branschorganisationen Svenskt Vatten förespråkar mer förebyggande arbete i form av exempelvis att substanser med påvisade negativa miljöeffekter ska receptbeläggas, att läkare tillämpar klok läkemedelsanvändning och att mediciner som har bevisad negativ påverkan på miljön ska avvecklas. Att ta fram nya läkemedel är dock en lång process och lagstiftningen är tydlig: hälsoaspekten ska prioriteras framför miljöaspekten.

Alla kan hjälpa till genom att lämna in gamla läkemedel till ett apotek, fråga efter receptfria läkemedel utan miljöfarliga ämnen och se till att läkare och vårdcentral tillämpar ”Kloka listan” (rekommendation av läkemedel utifrån bland annat miljöaspekter) vid läkemedelsrådgivning och förskrivning.

Denna text skrevs till Käppalaförbundets årsmagasin 2018.