Slam

Slam till jordbruk

I samband med att vi renar avloppsvatten på Käppalaverket tar vi också tillvara den näring och energi som finns i avloppsvattnet och återför slam, biogas och värme till samhällets kretslopp. Varje år produceras cirka 30 000 ton avvattnat slam på Käppalaverket och en stor andel av detta används som växtnäring till åkermark.

Ungefär 70 procent av det slam som produceras på Käppalaverket används som växtnäring till åkermark. I och med detta återförs fosfor, kväve, organiskt material och mikronäringsämnen till kretsloppet. Särskilt fosforn är viktig att återföra till kretsloppet eftersom det är en ändlig resurs. Det slam som inte används som växtnäring till åkermark används för jordtillverkning eller som växtnäringsskikt på deponi.

Kretsloppet kräver kvalitet

Käppalaverkets slamproduktion är sedan 2008 certifierad enligt Revaq. Revaq är ett certifieringssystem för avloppsreningsverk som har ambitionen att nyttiggöra slam på åkermark. Revaq ägs av branschorganisationen Svenskt Vatten och har tagits fram i samarbete med bland annat Lantmännen, Lantbrukarnas Riksförbund och Svensk Dagligvaruhandel. Läs mer om Revaq här.

Revaq ställer striktare krav än lagstiftningen på bland annat hygienisering och på hur stor mängd metaller som får tillföras åkermark. Ytterligare ett krav i Revaq är att hela tiden förbättra slammets kvalitet genom ett aktivt uppströmsarbete. De senaste 20 åren har slammets kvalitet förbättrats med avseende på till exempel förekomsten av kvicksilver, kadmium, silver och bly.
Läs mer om vårt uppströmsarbete här.
Läs mer om hur vi använder slammet och vad det innehåller i våra miljörapporter.

Käppalaförbundets Revaq-arbete kontrolleras årligen av en oberoende revisor. Slammet som produceras på Käppalaverket uppfyller med god marginal de krav som ställs i svensk lagstiftning och i Revaq.

Alternativa användningar av slam

Käppalaförbundets målsättning är att sprida minst 75 procent av slammet på åkermark. Samtidigt ser förbundet att det finns ett behov av att undersöka alternativa användningar av slam där fosforn fortfarande tas tillvara. Därför satsar Käppalaförbundet på forskning och utveckling för att undersöka alternativen.

I dag är förbränning tillsammans med avfall vanligt i Europa. Problemet med förbränning tillsammans med avfall är att näringsämnena går förlorade. Om slam förbränns enskilt eller tillsammans med biobränsle finns det däremot en möjlighet att utvinna fosfor ur askan. Detta är en metod som är under utveckling, men som inte används storskaligt i dag, bland annat eftersom den kräver stora mängder kemikalier och energi.

Slambehandling på Käppalaverket

När avloppsvattnet renas i Käppalaverket bildas två typer av slam: primärslam från försedimenteringen och överskottsslam från den biologiska reningen. Slammen behandlas sedan gemensamt i två steg: först rötas det i anaerob miljö (mikroorganismer som inte kräver tillgång till fritt syre) och därefter följer en mekanisk avvattning i centrifuger.

Så fungerar rötningsprocessen

Syftet med rötningen är att minska slamvolymen och stabilisera slammet. Rötning innebär att det lättnedbrytbara organiska innehållet i slammet bryts ned av mikroorganismer. Då stabiliseras slammet, vilket gör det lättare att avvattna och ger mindre upphov till dålig lukt. Rötningsprocessen sker vid cirka 35 grader Celsius och kräver lång uppehållstid. Varje slampartikel uppehåller sig i genomsnitt cirka tre veckor i Käppalaverkets rötkammare. Vid rötningen bildas biogas som uppgraderas till fordonsgas och används till SL-bussar i Stockholm.

Så fungerar avvattningen

Det rötade slammet avvattnas mekaniskt i fem centrifuger. För att få en hög torrsubstanshalt och ett rent rejektvatten som kan ledas tillbaka till reningsverket, tillsätts polymer som hjälper till att separera slammet från vattnet. Slammets torrsubstanshalt efter avvattningen ligger på mellan 25 och 29 procent. En bra avvattning är viktig, eftersom man på så sätt kan minska de slammängder som transporteras bort från Käppalaverket.

Länkar