Reningsprocessen

Reningsprocessen i Käppalaverket består av mekanisk, kemisk och biologisk rening. Mekanisk rening innebär att skräpet silas genom ett galler eller sjunker till botten i stora bassänger. Vid kemisk rening blandas järnsulfat i vattnet så att fosforn klumpar ihop sig och sjunker till botten som slam. Den biologiska reningen sker genom att mikroorganismer i vattnet tar bort smuts från bland annat tvätt och disk. De ser också till att kvävet avgår till luften som kvävgas.

De olika reningsstegen

 

Reningsprocessen steg 1-4

1 Silhallen

Vattnet pumpas upp till silgaller där framförallt toalettpapper avskiljs.

2 Luktrening

Illaluktande luft från Käppalaverket tas bort i en reningsanläggning.

3 Sandfång

Här avlägsnas sand som annars skulle störa driften i de senare reningsstegen. Sanden tvättas och hygieniseras och kan sedan återanvändas.

4 Försedimentering

De flesta partiklar sedimenterar, sjunker till botten och går vidare till slambehandling (9).

Reningsprocessen steg 5-8

5 Biobassänger

I biobassänger bryter naturligt förekommande mikroorganismer ner olika organiska föroreningar. Fosfor tas upp av dessa och stannar i slammet. Kväveföreningar omvandlas till kvävgas och avgår med ventilationsluften.

6 Eftersedimentering

Slammet som bildas i biobassängen sjunker till botten i eftersedimenteringsbassängen. Huvuddelen pumpas tillbaka till biobassängen. Överskottet går vidare till slambehandling (9).

7 Sandfilter

De partiklar som inte sjunker till botten i eftersedimenteringsbassängen tas om hand i ett sandfilter. Vattnet silas genom en sandbädd och det renade vattnet släpps ut på 45 meters djup i Saltsjön mellan Lidingö och Nacka.

8 Kemisk rening

Den fosfor som den biologiska reningen inte tar hand om fälls ut med hjälp av järnsulfat. Järnsulfat tillsätts i biobassängerna och före sandfiltren.

9 Slambehandling

Slammet från för- och eftersedimenteringsbassängerna bryts ned av mikroorganismer i en syrefri och varm miljö i två rötkammare. Vid nedbrytningen bildas biogas som till 60–65 procent består av metan. Det delvis nedbrutna slammet avvattnas sedan (11).

Reningsprocesen steg 9-13

10 Fordonsgasanläggning

Biogasen som bildas vid rötningen innehåller 60-65 procent metan och 30-35 procent koldioxid. I fordonsgasanläggningen tas koldioxiden bort med hjälp av en vattenskrubber, gasen uppgraderas därmed till fordonsbränslekvalitet med minst 97 procent metan.

11 Slamavvattning

I slamavvattningen minskar vi andelen vatten i slammet, från cirka 97 procent till cirka 70 procent, genom att slammet centrifugeras. Käppalaförbundet är certifierat enligt Revaq och slammet håller god kvalitet vilket innebär att det slam vi levererar till jordbruket endast innehåller låga halter metaller.

12 Värmecentral

En mindre del av den producerade biogasen bränns i två gaspannor. Värmen som bildas används inom verket för uppvärmning. Överskottet levereras till Lidingö stads fjärrvärmenät.

13 Värmepump

En delström av det renade avloppsvattnet leds till en värmepump. Värmen som utvinns värmer bostäderna i Gåshaga.

Läkemedelsrening?

Käppalaverket har idag inget specifikt reningssteg som avlägsnar läkemedelsrester från avloppsvattnet. Dagens avloppsreningsteknik får bort cirka 50 procent av alla rester, men läkemedel i avloppet är mycket komplext. Läs mer om läkemedelsrening och Käppalaförbundet här.

Avloppstips

Ta del av alla våra tips och bidra till en bättre miljö.
Skärgård

Anslagstavla - kungörelser, kallelse med handlingar och protokoll

Här hittar du kungörelser, kallelse med handlingar och protokoll från Käppalaförbundets förbundsfullmäktige, styrelse och valberedning.
Anslagstavla - kungörelser, kallelse med handlingar och protokoll
Karta nordöstra Stockholm

Utbyggnad av avloppssystemet i nordost