Uppströmsrapporter

Här presenteras de senaste rapporterna som Uppströmsavdelningen gör för att kontrollera och förbättra det inkommande avloppsvattnets kvalitet.

Uppströmsavdelningen förebygger utsläpp av miljöfarliga ämnen i avloppsvattnet genom att exempelvis ge information till och delta i tillsyn av anslutna verksamheter. Käppalaförbundet granskar processer i industrier samt kontrollerar processkemikalier, kemikaliehantering och annat som kan påverka innehållet i processavloppsvattnet. Utöver detta bevakas resultaten från industriernas egen utsläppskontroll. Om vi upptäcker föroreningar av olika slag i exempelvis inkommande vatten till avloppsreningsverket eller i slam från avloppsreningsverket, kan vi spåra föroreningen med olika metoder för att fastställa var den kommer ifrån.  

  • Towards a bluer exploitation

    Uppströmsavdelning är mottagare av planärenden från de kommuner som är anslutna till Käppalaförbundet. Syftet är att förbundet ska ha möjlighet att yttra sig gällande de planer som kan påverka anläggningen eller kvalitén på inkommande avloppsvatten. Frågan om kommunernas planprocess var rätt forum för dessa yttranden väcktes och därav utfördes ett examensarbete för att kartlägga Uppströmsavdelningens yttranden samt föreslå andra lämpliga forum för dessa.
    Towards a bluer exploitation 
  • Sammanställning av fordonstvättar 2015-2016

    Denna sammanställning är gjord för att ta reda på hur väl fordonstvättar inom Käppalaförbundets och Stockholm Vatten och Avfalls upptagningsområde uppfyller utsläppskraven för metaller, samt hur mycket av de totala metallmängderna som de C-klassade fordonstvättarna bidrar med i avloppsslammet.
    Sammanställning av fordonstvättar 2015-2016 
  • Kartläggning av källor till utsläpp av mikroplaster från verksamheter inom Käppalaförbundets område

    Mikroplaster är små fragment, fibrer eller granuler av plast som vanligtvis definieras som plastpartiklar mindre än 5 mm och större än 100 nm i diameter. Förekomst av mikroplast är ett stort miljöproblem då de visat sig ge skadliga effekter på vattenlevande organismer. Avloppsreningsverk har pekats ut som en spridningsväg av mikroplast till miljön. I denna studie har en kartläggning gjorts av vilka verksamheter inom Käppalaförbundets upptagningsområde som kan vara källor till utsläpp av mikroplaster till spillvattennätet. Denna studie inkluderar även en diskussion om lämplig analysmetod för att kvantifiera mängden mikroplast. Examensarbete utfört av: Frida Jeppsson, högskoleingenjörsexamen i kemiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan.
    Kartläggning av källor till utsläpp av mikroplaster från verksamheter inom Käppalaförbundets upptagningsområde 
  • Läkemedel från källa till utlopp - en jämförelse mellan Karolinska universitetssjukhuset och Käppalaverket

    Under hösten 2015 kontaktades Käppalaförbundet av Karolinska Universitetssjukhuset, som planerade att analysera läkemedel i sitt utgående avloppsvatten i Solna. Käppalaverket skulle då samtidigt kunna analysera sitt inkommande avloppsvatten, utgående renat avloppsvatten samt avvattnat slam för att få en bild av vilka läkemedelssubstanser som förekommer i avloppsvattnet från sjukhuset och jämföra dem med halterna in till Käppalaverket. I denna rapport beskrivs resultat och slutsatser av provtagningen. Rapporten är skriven av Marcus Frenzel, miljöingenjör på Käppalaförbundet.
    Läkemedel från källa till utlopp 
  • Kopparhalter i Käppalaverkets slam

    Sedan flera år har Käppalaförbundet arbetat med att utreda sina förhöjda kopparhalter i slam. Denna studie syftar till att vidareutforska kopparproblematiken. Genom en litteraturstudie granskades Käppalaförbundets tidigare arbete, vårt nät och anläggning samt hur kopparhalten hos Käppalaverket förhåller sig jämfört med andra reningsverk i Sverige. Studien visar att kopparbidraget varierar mellan kommunerna, bland annat beroende på variationer i deras flöde och antalet anslutna personer. Kopparhalterna i inkommande vatten, utgående vatten och slam skiljer sig också hos Käppalaverket jämfört med andra reningsverk i Sverige. Rapporten är skriven av Jennie Amneklev, miljöingenjör på Käppalaförbundet.
    Kopparhalter i Käppalaverkets slam 
  • Kan förändrat beteende minska förekomsten av organiska och oorganiska ämnen i hushållsspillvattnet?

    Rapportens syfte är att utreda vilka organiska och oorganiska ämnen som riskerar att hamna i hushållsspillvattnet, samt vilka av dessa ämnen som tros vara beteendestyrda och bör prioriteras i framtida informationsåtgärder riktade mot hushållen. Examensarbete utfört av: Peter Karlsson, Miljö- och VA-teknik, Yrkeshögskola VBU.
    Kan förändrat beteende minska förekomsten av organiska och oorganiska ämnen i hushållsspillvattnet? 
  • Utredning av orsaker till ökande kopparhalt i Käppalaverkets slam

    Sedan flera år har Käppala förhållandevis hög kopparhalt i slammet. Sedan tidigare har bedömningen att den mesta kopparen kommer från hushåll, och därför har detta exjobb fokuserat på dricksvattnets påverkan på kopparrör i fastigheter. Vattenkvaliteten skiljer sig något mellan Görvälnverket och Stockholm Vattens två vattenverk, men den skillnaden kan inte ensamt förklara att Käppala har mer koppar i slammet. Slutsatsen är att det är andra faktorer som också spelar in. Examensarbete utfört av: Tomas Eklund, Kungliga Tekniska Högskolan.
    Utredning av orsaker till ökande kopparhalt i Käppalaverkets slam 4,5 MB
  • Utvärdering av riktlinjer för hantering av golvskurvatten - en kartläggning av tungmetallflöden och reningstekniker

    Tungmetallflöden från diffusa utsläppskällor i Käppalaverkets upptagningsområde förhindrar att växtnäring i producerat slam kan nyttjas i önskad mängd på åkermark. För att ta reda på golvskurvattnets påverkan på slamanvändningen och exponeringsriskerna genomfördes en substansflödesanalys, i vilken tungmetallflöden och -lager i Käppalaverkets upptagningsområde identifierades och kvantifierades. Examensarbete utfört av: Sofia Spaak, industriell miljöteknik, Linköpings Universitet.
    Utvärdering av riktlinjer för hantering av golvskurvatten - en kartläggning av tungmetallflöden och reningstekniker 
  • Kvantifiering och karaktärisering av fibrer som lossnar vid tvätt av vanligt förekommande syntetmaterial

    Mikroplaster ackumuleras i marina miljöer och tas upp av en mängd vattenlevande organismer. Eftersom antalet mikroplaster generellt är högre i marina miljöer kring städer samt huvudsakligen består av syntetiska fibrer, misstänks avloppsreningsverk utgöra en betydande spridningsväg. I denna studie undersöks utsläpp av fibrer från maskintvätt av polyester- och polyamidkläder. Resultaten visar att antalet fibrer som släpper minskar från första till fjärde tvätten. Detta tyder bland annat på att tvätt av helt nya kläder kan stå för en betydande del av utsläppen. Examensarbete utfört av: Amanda Folkö, Magisterexamen i miljö- och hälsoskydd, Stockholms Universitet.
    Kvantifiering och karaktärisering av fibrer som lossnar vid tvätt av vanligt förekommande syntetmaterial 1,1 MB
  • Utveckling av separationsmetod för mikroplaster i avloppsvatten för att kvantifiera mikroplaster vid Käppala reningsverk

    Målet med studien var att kvantifiera mängden mikroplaster som kommer in i respektive släpps ut från Käppalaverket. För att kunna kvantifiera mängden mikroplaster har ett annat mål med studien varit att utveckla separationsmetoder för mikroplaster från organiskt material och övriga partiklar och ämnen i avloppsvattnet. Examensarbete utfört av: Rebecka Pergel, Kungliga Tekniska Högskolan inom Kemiteknik
    Utveckling av separationsmetod för mikroplaster i avloppsvatten för att kvantifiera mikroplaster vid Käppala reningsverk 1,1 MB
  • Spårning av kadmium i Nacka kommuns spillvattennät

    Syftet i denna studie har varit att ge klarhet i vilka verksamheter eller områden i Nacka kommun som ger de största bidragen av kadmium till Käppalaverket och Stockholm Vattens avloppsreningsverk i Henriksdal genom att provta vatten, biohud och sediment i Nackas spillvattennät. Examensarbete utfört av: Yohanna Fissihaie, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms Universitet.
    Spårning av kadmium i Nacka kommuns spillvattennät 7,33 MB
  • Sammanfattning av utsläpp från tvättar för spårbundna fordon 2012-2013

    Resultaten visade att tågtvättarnas samlade metallutsläpp ligger på en mycket låg nivå jämfört med det inkommande avloppsvattnet till reningsverken och metallinnehållet i slammet, oftast i storleksordningen 0,01% eller mindre.
    Sammanfattning av utsläpp från tvättar för spårbundna fordon 2012-2013 1 MB
  • Examensarbete: Läkemedel i avloppsvatten

    Vad kan läkare göra för att minska spridningen av läkemedelsrester? Den frågan ställer sig Sofia Schultz, studerande vid Lunds Universitet i sitt examensarbete. Syftet var att undersöka vad läkare vet om problematiken med läkemedelsrester i miljön och vad de i sin roll ser för potential för förbättring. Examensarbetet är ett samarbete med Käppalaförbundet och studien har genomförts på Karolinska Universitetssjukhuset i form av en enkät- och intervjuundersökning.
    Examensarbete: Läkemedel i avloppsvatten 2 Mb
  • Kadmiuminventering Arlanda

    Som en del av Swedavias kadmiumprojekt har Käppala och Sigtuna hjälpt till med att inventera det östra driftområdet, vars spillvatten har visat sig innehålla förhållandevis mycket kadmium. Totalt besöktes 17 verksamheter under tre dagar, med fokus på utsläpp av processavloppsvatten, kemikalie- och golvskurvattenhantering. En provtagning från en av hangarerna i samband med en s.k. teknisk tvätt av landningsställ genomfördes samt en stickprovtagning i vattenlås, den senare visade på mycket höga halter kadmium. Handtvättarna skulle således kunna vara en potentiell källa till kadmium.
    Kadmiuminventering Arlanda 1 MB, 24 sidor
  • Sammanställning av analysresultat från fordonstvättar under säsongen 2010-2011

    Denna sammanställning har genomförts med syftet att se hur mycket av de totala metallmängderna som de C-klassade fordonstvättarna bidrar till. De genomsnittliga utsläppen från C-klassade fordonstvättar har minskat kraftigt under de senaste 10 åren.
    Sammanställning av analysresultat från fordonstvättar under säsongen 2010-2011 865 kB
  • Kadmium från konstnärsfärger

    Den här studien syftar till att kartlägga källor till kadmiumutsläpp enligt tidigare studier och undersöka kadmiumhaltiga konstnärsfärgers bidrag till kadmiumutsläpp i Käppalaverkets upptagningsområde. Examensarbete utfört av: Dejan Mimovic och Lotta Hammarlund, Stockholms Miljöcenter
    Kadmium från konstnärsfärger 
  • Golvskurvatten från bilverkstäder

    Under sommaren - hösten 2005 undersöktes 359 bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur vanligt det är att verkstadsgolven våtskuras och hur skurvatten hanteras. Samtidigt fås bättre insyn i de tungmetaller som bilverkstäder släpper ut i spillvatten och på sådant sätt påverka verkstädernas rutiner så att tungmetaller inte ska hamna i avloppet. -Av Galina Gorodetskaja, Käppalaförbundet
    Golvskurvatten från bilverkstäder 

Mer information