Slamlager i Upplands-Bro - www.kappala.se

Slamlager i Upplands-Bro

Käppalaförbundet önskar bygga ett slamlager i Upplands-Bro. Där avser förbundet att lagra upp till maximalt 25 000 ton av det slam som uppkommer vid Käppalaverket i samband med avloppsvattenreningen. Under en prövotid på tre år kommer mängden slam att begränsas till högst 4 000 ton för att förbundet ska få erfarenhet av hanteringen av lukt och uppkommet lakvatten. Slammet kommer att lagras i väntan på att, i första hand, användas som gödsel på åkermark. Detta innebär att slammets innehåll av näringsämnen används i ett kretslopp mellan stad och land.

Förbundet ansökte i juni 2012 till Länsstyrelsen om tillstånd för att få uppföra ett slamlager vid Håbo Häradsallmänning och fick tillstånd i november 2013. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har gjorts. Samråd har skett med närboende under våren 2012. Beslutet kan överklagas till och med den 27 december 2013.

Den 7 december 2013 anordnade Käppalaförbundet ett informationsmöte i Upplands-Bro för intresserade närboende.

Frågestunden visade att det finns behov av information när det gäller vissa frågor.

Val av plats

Det är viktigt att ta vara på näringsämnen och mullbildande material som finns i slammet och återföra dessa i ett hållbart kretslopp, men det är inte lätt att hitta en lämplig plats för ett slamlager och att få acceptans från omgivningen.

Käppalaförbundets kriterier för en lämplig plats har varit:

  • Möjlig enligt kommunens egen översiktsplan
  • Bra förbindelser för tunga transporter
  • Så nära samarbetspartners (entreprenörer, slammottagare) som möjligt för att få bästa samhällsnytta
  • Minsta möjliga olägenhet för närboende

Teknisk lösning

Käppalaförbundet kommer att utforma slamlagret så att det klarar det som krävs för att hindra att olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön. Det finns bra erfarenheter från liknande projekt.

Slammet kommer att placeras på en hårdgjord tät yta. Hela området där slamlagret ska ligga kommer att inhägnas med stängsel. Materialvalet kommer att styras så att fullgod tät effekt uppnås. Lagret kommer exempelvis att byggas så att det klarar vibrationer från den närliggande bergkrossen.

Lakvatten förväntas inte uppkomma i några större mängder utifrån de erfarenheter som finns från andra slamlager. Slammet suger åt sig det mesta av vattnet. Käppalaförbundets uppfattning är därför att det inte föreligger någon risk för att grundvattnet ska påverkas. Lagret kommer att byggas med separata system för dagvatten och lakvatten. Lakvatten kallas sådant regnvatten (dagvatten) som på något sätt förorenats av slammet. Dagvatten är regnvatten som inte har förorenats.

Lagret kommer att kontrolleras regelbundet och provtagningsprogram kommer att följas.

Lukt

Lagret kan täckas om behov skulle föreligga, det vill säga om lukt skulle utgöra en olägenhet för närboende. Detta kommer att testas under prövotiden.

 

Bakgrundsfakta om Käppalaförbundets slam

Varje år produceras cirka 28 000 ton slam vid Käppalaverket. Slammet uppstår i samband med att avloppsvattnet renas och består i huvudsak av organiskt material. Det är i slammet som den ändliga resursen fosfor stannar i stället för att föras ut med det renade avloppsvattnet till Östersjön. I slammet finns även kväve och mikronäringsämnen. Käppalaförbundet har som mål att återföra dessa ämnen till kretsloppet och i dag används ungefär 60 % av slammet som gödselmedel på åkermark. Resten används till jordtillverkning.

Med det forskningsunderlag som finns i dag anser Käppalaförbundet att slamspridning på åkermark kan ske utan att orsaka negativ miljöpåverkan eller ohälsa (se bland annat Hushållningssällskapets mer än 30-åriga försök med slamspridning i Skåne).

Käppalaförbundets slamproduktion är sedan 2008 certifierad enligt branschorganisationen Svenskt Vattens certifieringssystem REVAQ. Det innebär bland annat att slamproduktionen är kontrollerad av tredje part och att förbundet arbetar aktivt för att kontinuerligt uppnå ännu högre kvalitet på slammet.

Slammet kontrolleras avseende förekomst av tungmetaller och organiska föreningar enligt ett omfattande provtagningsprogram (ett 15-tal ämnen varje månad och 60 så kallade spårelement årligen). Slammet måste uppfylla ställda krav för att få spridas på åkermark. Full spårbarhet och öppenhet råder inom REVAQ-systemet.

Käppalaförbundets slam uppfyller med god marginal de krav som ställs i svensk lagstiftning och i REVAQ.

Avloppstips

Ta del av alla våra tips och bidra till en bättre miljö.
Skärgård

Anslagstavla - kungörelser, kallelse med handlingar och protokoll

Här hittar du kungörelser, kallelse med handlingar och protokoll från Käppalaförbundets förbundsfullmäktige, styrelse och valberedning.
Anslagstavla - kungörelser, kallelse med handlingar och protokoll
Karta nordöstra Stockholm

Utbyggnad av avloppssystemet i nordost